Oh what's the cure for bad decisions

måndag 26 april 2010

fin helg; kortfattat


Ligger nu i sängen igen, äter lite chips och ska snart se ännu fler avsnitt av SATC. Men jag tänkte först berätta om min helg. Jag har haft min bästa helg på flerahundraårjagvetintehurlänge. Sen jag blev utbränd har jag fått välja mellan att prestera bra som fotograf, bra i skolan eller vara en bra flickvän. Jag kan inte vara allt det där samtidigt. Jag kan liksom inte leverera allt på ett silverfat när jag är sönderstressad, jag kan inte erbjuda allt. I skolans värld borde jag verkligen ha använt helgen till att plugga. Liksom, plugga ruset ur mig. Men jag struntade i det. Tobbe kom upp i fredags och jag har bara ägnat helgen åt oss. Visserligen har vi shoppat en del, ätit oerhört god mat, sett film och så har jag blivit så himla trött att jag bara har somnat upp och ner. Men för första gången på flera månader har jag kunnat pussa min pojkvän oavbrutet utan att känna någon slags hinna framför munnen som har gett mig känslan av att inte kunna andas. Det är inte Tobbe. Det är stressen som sätter sig som en hinna runt en, gör så att man inte lägger märke till vissa saker och gör en oerhört jävla trött. men i helgen har jag verkligen kunnat slappna av och bara skratta och ha det mysigt. Och så har det inte varit på länge. Så just nu; fuck school.

Det är faktiskt sant. Fuck school. Huvudsaken är att jag mår bra och att jag har tillräckligt med poäng när jag går ut. jag ser dessutom ut nu att få gå ut med 8 mvg. Det är 8 mvg mer än vad jag gick ut med i nian. Resten har jag 3 g och det resterande är vg. Jag har bra betyg.


Som sagt blev det en hel del shopping i helgen. Jag köpte själv en klänning till studenten (har en kvar att köpa), skor, en jacka, en tröja, leggings, foundation... sen minns jag inte! haha! har köpt en hel del mat i helgen och tobbe har köpt lite kläder han med. En skjorta fick han i för tidig 20 års present, en annan köpte han själv. Han är så gullig när han tycker att han är fjollig, hahah. Aja. I lördags gjorde vi goood mat. Pepparbiff med klyftpotatis! Med cider. Jag älskar att äta gott med den jag älskar.
Nu ska jag nog ta och kolla på en debatt Blondinbella var med i idag. Jag ska även göra en morot/äpple/apelsinjuicesallad och kolla satc.
Hallå alla! är just nu asful på bilden jag vet. Är inte så vit o ful på riktigt men har ansiktsmask på mig. Hatar sådana "tjejiga" saker egentligen, men den här får huden så underbart mjuk. Låter astöntig nu. nej. får la hoppa i duschen, sedan fortsätta se på SATC.. och blogga lite om helgen. hehe.



torsdag 22 april 2010

Just nu ligger jag i sängen med en godispåse bredvid mig och lyssnar på Enrique Iglesias (Hero). Självklart. Min tanke var att lyssna på stones, inte på kärlekslåtar. Men det bara blev så. Jag är sugen på ett stort glas fanta exotic eller cola, men något sånt har vi inte hemma. Jag funderar på att lägga mig och läsa boken "Fångad av hakkorset" (som jag har berättat om förut) och vänta på att bli trött. För snart har vi morgon och snart har vi en tobbus här hemma. Mysigt.

Jag har inte varit i skolan på två dagar. Höll på att skriva veckor men då hade jag ljugit! Det beror på stress. Igår höll jag på att bryta ihop igen. Ingenting känns bra just nu. Jag försöker bara stå ut till studenten men innan dess måste jag göra en del uppgifter. Har lite för mycket efter mig nu...

Nej, om man skulle ta och läsa och ladda datorn?

onsdag 21 april 2010

Ligger i sängen och lyssnar på radio genom itunes. Jag har försökt komma igång med att fortsätta på projektrapporten nu hela dagen, men det går bara inte. Det går bara emot och jag önskar jag bara kunde lägga mig och läsa böcker men har inte ron till det. Jag vet inte vad jag riktigt har ro till. Jag kan knappt lyssna på musik utan att hitta att det är något fel, något störande med just den musiken. Klarar inte av det. Och det känns som om jag har massa att göra.
Och just nu, på den där radion jag lyssnar på på itunes, kom en av de bästa låtarna Foo Fighters har gjort. "Times like these", den akustiska versionen. Fyfan. Jag älskar Foo Fighters. Det är ju sånt här man ska lyssna på när man mår så här. Man ska släcka, tända ljus och bara njuta. Det är det där jag måste göra. Jag måste slappna av. Men det gör jag inte. Det känns som om man har så mycket att göra o så fastnar man på facebook och andra sidor och bara klickar runt och så poff så har man inte lust med något. Och jag behöve åka till Mölndal med min kamera för att lämna den på sensorrengörning. Jag vet inte ens hur länge de har öppet, så jag vet inte om jag kommer hinna använda min rabb.

Jag borde verkligen plugga.
Jag borde verkligen göra klart min psykologi, jag borde verkligen plugga inför det provet och jag borde verkligen läsa en bok på engelska, och jag borde börja med presentationen om Michael Jackson. Och slutligen: projektarbete. Men jag orkar inte. Allting säger bara stopp för jag borde jobba med mitt företags hemsida, jag borde sätta mig med deklarationen och jag borde skicka in mina papper till bolagsverket och skatteverket.

Men vet ni vad jag vill göra mest?
Jag vill ha min pojkvän här och jag vill att det ska regna och jag vill ligga och pussas med honom och känna hans armar runt mig och förstå att allt kommer bli bra, att det inte är långt kvar. Och jag vill få ett impulsivt anfall och springa ut i regnet i bara t-shirt och shorts och jag vill ha en fin romantisk, impulsiv stund där ute i regnet.
Jag vill ha de känslorna vi hade i köket för några månader sedan innan allting blev så fel, och ta med mig dem ut i regnet. jag vill känna asfalten mot mina fötter, jag vill skaka för att jag fryser och jag vill se in i Hans ögon.

Jag orkar inte alltid vara den som ordnar och fixar. Jag vill inte alltid vara den människor frågar för att de inte kan fixa något själv eller inte vet hur de ska göra. Jag vill inte alltid vara snäll och förstående. Jag kan se alla människor under ytan. Det går inte att dölja något för mig och därför vet jag vad människor tycker om varandra och varför och varför vissa betér sig som dem gör. Men ibland kommer det tillfällen då inte ens jag förstår. Och då vill jag kunna skrika på er.

tisdag 20 april 2010

Just nu ligger jag i sängen och försöker förstå grejen med Promoe. Jag tror jag förstår grejen. Killen är ju politisk! Vilket jag tycker är bra eftersom det känns som om det saknas politiska innerbörder i dagens musik. Det var därför jag gillar punken så mycket. Den var inte alltid just politisk men musiken var riktat mot samhället på ett eller annat vis. Och det är väl nästan all musik iofs. Men ja, you get the point.

Jag mår inte så bra idag och jag vet inte varför. Har ont i ryggen, det känns konstigt i huvudet och jag har den mellanblödning jag får en gång varje år (mina mini-piller ger mig inte mens). Och idag, fortfarande idag (23:56) är det exakt tio år sen min pappa gick bort. Och det känns fan fortfarande som om det var igår. Jag har nyss börjat släppa på alla känslor som jag har hållit inne och det är till stor del med hjälp av min pojkvän. Och det är bra, för han har verkligen öppnat upp mig och får mig att känna mig trygg.

Idag är jag inte så ledsen, konstigt nog. Men jag brukar inte minnas årsdagen och det berör mig antagligen inte så jättemycket. Det handlar ju inte om åren utan om saknaden. Saknad går inte att mäta, på något sätt. Inte i en skala, en nivå, längd, vikt. Det handlar om känslor. Och känslor kan aldrig beskrivas fullt ut.

Men pappa var helt underbar. Han var verkligen världens bästa pappa. Jag har episodiskt minne och jag minns fortfarande en av alla gånger jag och min syster fick sitta på hans rygg och rida uppför trappan vid läggdags, hur han brukade retas med mig och få mig att göra massa knäppa minner och hur han och jag gjorde en "lady och luffsen". Jag kan inte ha varit så gammal under det här, men jag minns allt ganska tydligt. Jag minns när jag letade efter min gosedjurs-apa jättelänge och överallt över hela huset och jag visste att den var på en speciell plats. Men jag hittade inte den där. Nu har vi insett att pappa antagligen har råkat slänga den.
I alla fall. Pappa var en man på 187 och som en gång i tiden var smal och hade fin kropp, men precis som alla andra pappor la även han på sig. Han var lite av en sportnörd, och tyckte själv inte att han var så bra på att måla men jag minns att han var duktig på att måla hus. Att måla linjer och sådant lärde han sig säkert när han läste till möbelsnickare på gymnasiet.
I alla fall. Jag orkar inte berätta fullt ut vem min pappa var. Jag behöver inte säga mer än att han var världens bästa pappa och ingenting kan förstöra den bilden. Jag var hans lilla flicka och jag saknar honom.
här är en uppdaterad bild på kläder jag vill ha. vore sjukt snällt om en rik snubbe gav mig allt det här, haha. aja. jag behöver en vårjacka och cardigans... och underkläder och tröjor och allt möjligt.

måndag 19 april 2010

just nu saknar jag tobbe enormt mycket. vi träffas på fredag så jag är ganska glad för det. I helgen vill jag spendera mer tid på oss. Inte bara ligga och mysa och glo på tv utan jag vill ta så där lång tid på mig att göra mat, ligga och skratta och ha trevligt. Som bara vi kan ha.
Saker jag vill göra är:
- äta god mat. är sugen på att grilla flintastek och ha klyftpotatis till. Mums!
- rida fredagskväll. vardagssysslor mår man också bra av.
- shoppa. att komma ut ur rummet och sticka till göteborg mår man faktiskt också bra av. då kan man ta det lugnt på kvällen.
- pussa på tobbe
- vara världens bästa flickvän
- prata sönder kvällarna
- prata om stjärnor och framtider


och nu saknar jag tobbes hår för en gångs skull. att dra fingrarna genom det.
aaah.

hatar lumpen.

ska nu skriva klart mina text om Michael Jackson.
fast sitter i princip och smygplanerar helgen i huvudet.
är sugen på grillat med älskling!


söndag 18 april 2010

idag skulle jag ha pluggat.
det har jag inte gjort. allting går ganska dåligt så sätt.
jag ligger back med en del uppgifter (för en gångs skull) och måste ta mig mer framåt med projektarbetet. hur ska det annars gå?
å andra sidan, så dör jag inte om jag inte får så högt i projektarbete. för jag läser ändå 200 poäng extra. tror jag.


i juli flyttar jag till sthlm om jag inte har sagt det.
det kommer bli jätteskumt. helt plötsligt ska man åka tunnelbana, under marken, där folk kastar varann på spåren och det bor pundare. hehe. jag har fina fördomar. jag har nog nästan åkt mer tunnelbana än spårvagn, och spårvagnarna skrämmer mig. det gör tunnelbanorna med. stockholm är stort och läskigt och jag begriper mig inte alltid på staden. men ibland längtar jag dit.
fast det gör jag inte just nu.
nu blir det nog lite sex and the city.