Varför tror ni killar kommer så fort?

När jag sitter här i soffan, med Thåström-hoodie med texten "Kärlek är för dom", täcke och laptopen i knät och lyssnar på Kings of Leons I want you undrar jag lite över det där med kärlek. "Just say I want you, just exactly like I used to. 'Cause baby this is only bringing me down".

Jag tror att alla känner igen sig mer eller mindre när jag säger att alla människor någon gång säger att de inte söker ett förhållande för tillfället, eller att de dör om de inte hittar någon nu. Sedan finns det vi som säger att livet inte har någon mening alls, att det är en ren slump att vi är här, och så finns de kristna som säger att Gud skapade oss och satte oss här, och så finns det några som säger att livet har en mening men inte riktigt förklarar vad meningen är. Själv tror jag dock att man skapar en egen mening med sitt liv.

Men är det inte lustigt att vart man än går så letar folk ändå efter någon att dela livet med? Eller någon att spendera natten med? Det enda vi hör, ser och läser om är sex och relationer. Vi fångas varje dag av rubriker som "Därför har han inte ringt", "Så får du honom i säng", "Så får du honom/henne att njuta" osv och i nästan alla tidningar kan vi hitta någons spalt där läsare som ställer frågor om sex, relationer och kärlek får svar. Vissa säger att det är helt sinnessjukt att media fokuserar så mycket på sex, att sex säljer och att samhället har blivt oerhört sexfixerat. Men är det verkligen som så att denna "sexfixering" har uppkommit nu? Är det inte snarare så att den har blivit mer tillåten? Dessutom, så tror jag inte att det är så oerhört konstigt att vi dras till sex. Vi människor måste tillåta oss att se oss som djur, att det inte är någon nackdel med att vara ett djur. När det kommer till djur är allting nästan allt helt tillåtet för det är deras natur. Men vår natur då? Det är klart att vi vill föröka, fortplanta oss. Det är inte så konstigt att sex lockar.

Och för att citera mig sälv.
"Sex är sex, fortplanting är fortplantning och kärlek är kärlek.
Tre helt olika saker."

"Varför tror ni killar kommer så fort!?"

Men är det inte lustigt att vi mer eller mindre hela tiden letar efter en partner?
Är det meningen att vi ska bo med samma person livet ut, skaffa barn och sen.. ja.. dö? Varför letar vi efter "den perfekta partnern att spendera resten av livet med"?

Och för att förklara ovanstående citat:
Ofta när man diskuterar homosexualitet om det vore naturligt eller inte, tar många upp att två samkönade kan ju inte få barn. Men sex är sex, fortplanting är fortplantning och kärlek är kärlek. Och det är väldigt vanligt att männen kommer först under sex, men är det så konstigt? Vi kvinnor kan inte göra något annat än ta emot, det är dem som är sändebud!

Men just denna fixering vid att hitta en partner. Hur långt är vi beredda på att gå för att hitta en? Hur mycket är vi redo att offra? Är vi redo att bli behandlade som skit, för att få vara med den vi älskar?
Och ja, det är vi. För det händer varje dag, att någon känner att den inte blir tillräckligt uppskattad för vad den ger den andra. Och det är det som får mig att undra: hur kan det vara så svårt att lämna någon som uppenbarligen inte vill ha en, eftersom den har haft all chans i livet att ta en? Och det handlar inte bar aom kärleksrelationer, sk förhållanden, utan det handlar även om vänskap. Och är vi nte trötta på vänskap som det aldrig kämpas för?